cammie

Kom nyss in på länk från msn.se om skådespelare/sångare som dejtar, förlovar sig, gör slut, återförenas, gifter sig osv osv. Följande text jag skriver kommer jag enbart skriva ner mina egna tankar och åsikter, jag vet att det har funkat för vissa. Men det är vissa, det är inte jag själv.

Nu ska jag inte sitta här och säga att jag till exempel inte blev glad när jag läste att Rob Pattinson och Kristen Stewert bestämde sig för att testa igen. Självklart vart jag (nästan) rasande arg på Kristen då man fick höra att hon varit otrogen (hatar otrogenhet). Men samtidigt är dem också the couple, inte minst på filmduken, så roligt för dem om de lyckas!

Men i mitt fall tror jag verkligen inte på det där längre. "Gammal kärlek rostar aldrig".... i vissa fall gör det faktiskt det. I vissa fall går det inte att lösa med blommar och choklad, eller någon klyschad line liknande dem från filmer. I vissa fall är det så djupt rotat att faktiskt ingenting kan få det att bli bättre igen.

Det finns en anledning till varför det blev som det blev och trots att det är jobbigt och tortyrlikt så blir det alltid bättre till slut. Blir det slut så betyder det bara att han/hon inte var rätt för en själv, att det faktiskt finns en person som är bättre och mer passande för en själv där ute. Titta bara på hur många som bor på vår jord. Det finns en för alla, man måste bara acceptera det, ta den tid det tar, ha tålamod och sen när man själv känner sig redo för det gå ut och hitta det/den.

Jag pratar inte om det så ofta här när det kommer till gamla saker (då tänker jag mest på föredettingar). Jag har den tron på att det hände av just en anledning och då går man inte tillbaka och strör salt i samma sår. Dock har jag gjort det själv, men jag har lärt mig från mina misstag och jag vet att jag aldrig kommer göra om det. För jag vet att det inte var bra för mig själv. Jag mådde piss på den tiden då jag var tillsammans med den personen. Jag kommer aldrig träffa den personen igen och förut fick det mig att gråta, nu får det mig bara att le inombords. För då var jag verkligen förd bakom ridån och han levde sitt liv framför ridån och en storslagen publik.

 

Så för att avsluta detta inlägg innan det blir alldeles för långt. Jag kommer aldrig att ta fram oljeflaskan igen och radera dem fula bruna fläckarna. De sitter där dem sitter och det känns skönt! Den kärleken jag hade med honom (om man nu kan kalla det vi hade kärlek) jag kallar det mera tillfälligt, onödigt, lärdom..., den har rostat och den ska förbli ful och missfärgad. Mitt hjärta var rostat fram tills jag träffade en som fixade mig och det vill jag inte byta för något annat.