Så Det Kan Gå
Nu har man varit snäll ännu en gång och fått rycka in istället för chefen.
Jag vaknade nämligen runt 7 och trodde att det var mitt alarm på mobilen som ringde klockan åtta, lite halvtrött som jag var så stängde jag automatisk av den med röd lur, plus att jag hade lite batteri på mobilen så jag såg jag ingenting på skärmen (den var helt mörk). Mobilen ringer på nytt och jag stänger av den igen, snooze antagligen tänkte jag då. Någon sekund efter blev jag lite smått fundersam, för jag kom ihåg att min ringsignal låter exakt som ett väckaralarm tycker jag själv. Så jag går upp, tar mig fram till lampan och sätter mobilen på laddningen. Då ser jag att det inte var larmet, utan att chefen hade ringt två gånger :p Jag ringde tillbaka, utan att få något svar. Blev då orolig ifall det var så att jag skulle öppna. Får lite smått panik, kollar i kalendern, där står det ingenting om att jag har öppningstid. Men jag måste ändå dubbelkolla på tidigare mail där februari schemat ligger, sätter på datorn, loggar in mig, väntar på att den ska loggas in, klickar upp livemail, väntar på att den ska poppas upp, tittar på schemat... TUR! det är PJ som öppnade idag.
Jag stänger av och går lugnt tillbaka till sängen för att somna om.... ett tag senare ringer mobilen, chefen igen som undrar om jag kan komma in tidigare, as in now, och jobba pga. en anledning. "Självklart" säger jag, och börjar göra mig iordning. Borstar tänderna, sminkar mig, deo, parfym, klär på mig, kollar upp sl för busstid, stänger av, går ut genom dörren, hinner en liten bit då jag kommer på att jag inte ser så bra på omvärlden.. då har jag glömt glasögonen. Springer upp igen, öppnar, springer in i rummet, hämtar glasögonen, springer ut, låser, springer ner till bussen som jag hinner med tack och lov!
Väl kommen till slussen är det en kvart kvar till bussen till jobbet går, så jag entrar pressbyrån (inte som Johan Glans tyvärr hehe,kan lägga upp länk snart så kommer ni förstå vad jag menar), köper en macka och en hallonjos.
Här står jag då på arbetet, motionärerna plingar in sig själva på gymmet, en diskret liten gäspning kom ut, ...ni förstår säkert att jag inte har så mycket kvar att berätta nu när min morgonberättelse är över. Så ska försöka luska fram youtube-klippet så ni förstår och brista ut i ett litet morgonflin :]
